Rebecca

Jag har slarvat med naglarna det sista halvåret. Från att ha haft långa välmanikyrerade naglar en period så har jag de senaste månaderna haft samma landstingskorta naglar som när jag jobbade, ofta med lite avskavt nagellack. Inte vidare snyggt!
Eftersom vi ska på bröllop på lördag så kändes det som ett ypperligt tillfälle att fixa naglarna igen. Att Ewa dessutom precis har gått klart sin utbildning och var beredd att förbarma sig över mina sorgliga händer avgjorde saken.
Igår kom jag hem till Ewa vid 13-tiden. Ann-Marie var redan där och fick sina naglar gjorda så vi hade det jättetrevligt, och när så även Sara (lördagens brud) kom dit så var tjejträffen ett faktum. Ewa korkade upp skumpa och efter en stund beställde vi Kinamat. Ewa filade ner gamla naglar och byggde upp nya i samma takt som vi andra drack bubbel och pratade. När det var dags för Sara att få sina händer i "bröllopsskick" så stannade jag kvar och vi fortsatte i samma stil som tidigare. Anders, som kommit hem från jobbet och hittat alla oss vid Ewas manikyrbord, insåg att en Medovniktårta nog var ett måste med tanke på sällskapet och dukade snabt fram tallrikar och tårta. Underbart!
Ett par flaskor mousserande vin senare, strax efter kl 22, var jag hemma igen. Då var jag både välmakikyrerad och trött och hade två barn som undrade var jag hade varit hela dagen, "Du skulle ju bara till Ewa och fixa naglarna". 
Tack Ewa för att jag nu slipper gömma händerna i byxfickorna, och tack för en fantastiskt rolig dag!

                                    
              Naglar à la Ewa                          Ewa (eller miss Monroe?)